-12 kg!!! :D:D:D:D

Är faktiskt jättestolt över mig själv.

Det har tagit 3½ månad, men det är ok. Helst hade jag gått ner 10 i månaden, då hade jag lagom nu;), men tyvärr är det omöjligt.

Frågan är nu; om man fortsätter att gå ner i vikt... hur gör man då med allt överblivet skinn? Det har ju tänjts ut en hel del....

Ooops...

... när man rensar så hittar man... en massa papper ;).
Beklagade mig häromdagen för att jag hade tömt papperssamlingen, men när jag sedan städade i bland alla scrapp-grejs så hittade jag MASSOR av pappaer :D. JippyYey. Massor av olika snygga mönster och färger, dessutom i olika storlekar.

Kanske behöver jag dock lite enfärgade... hihi... Förvaring hade ju inte heller varit fel... Får väl helt enkelt bygga ut.;)

"Många bollar i luften blir´e"...

... och mycket planerande... Nu gäller det att hålla i sär vem av tjejerna som ska vad..och när...

EVKer, läkarbesök, habiliteringen, mediciner, kuratorbesök, polisförhör, provtagningar mm mm. Skriver man inte upp tiderna direkt så är det kört, känns som att hjärnan är fullmatad med information och all ny info liksom inte får plats. Får lite panik emellanåt när jag plötsligt får för mig att jag glömt något viktigt angående barnen, för att sedan upptäcka att jag mitt i all förrvirring och panik lagt fjärrkontrollen i kylen och glömt att jag faktiskt bara har 10 minuter på mig att ta mig till jobb. Plötsligt har jag ingen koll på tid och rum.

Thank God for kalendrar och almnackor...

Härdsmälta...

... på g?

Ojojoj...

... ojojoj...
Eh, började röja lite bland mina scrapp-grejer för att sortera och få lite ordning... Eh...och nu vet jag verkligen inte hur jag ska reda ut detta. Scrapping-intresset är dyrt... inte minst för att man måste köpa nya förvarings möjligheter hela tiden. Får nog satsa på nån sorts hyllsatser som baa kan byggas på efter hand. Hm..
SHOPPING PÅ PANDURO MED MAMS (på onsdagen på CenterSyd) OCH KUSIFINEN
(på torsdagen uppe i stan.) Panduros två ggr på samma vecka :D, vilken lycka!!!! ;)


Nu är skrivaren laddad med färg, saxarna är slipade och ideérna hopas... låter fantasin flöda :)

Eftersom det tydligen inte händer så mycket i Trelleborg...

... så hamnar ALLT intressant i vår lilla nyhetsblaska... Man vill inte göra så stor affär av saker och ting, men OOPS , plötsligt så vet alla. Fiser någon på väster i Trbg , så vet ALLA på Öster om det inom 5 min...
Amanda håller sig hemma i dag. Hon ville anmäla för att markera, men det är ändå lie jobbigt. Jag ville anmäla, men varför har jag då så ont i magen....?

Inte så svårt att ha fin kropp om man har pengar...

... och kan operera sig...

Vår lilla B-kändis Anna Book och riks-lipare stoltserar i många olika tidningar med sina nya vikt och sin nya kropp..., hon är väldans fräsch och smäcker tack vare Gastric Bypass, underarms operationer och bröstoperation.... Hur svårt kan det vara? Och vem ska vi berömma? Henne? NOPE. Snarare kirurgerna som så tjusigt fixat till det som hon själv inte klarade av.
Med en magsäck stor som en potatis eller direktkoppling till tarmen kan det ju inte vara så svårt att gå ner mer än 40 kilo på kort tid??

Hur gör vi vanliga dödliga låginkomsttagare? jo, vi får prova oss fram med olika dieter, hård träning och den hopplöshet och förtvivlan som alla bantare varit med om: upptäckten om att denna dieten inte heller funkade....
Visserligen verkar LCHF funka för mig, men inte fasiken fixar den gäddhänget, hängbröst och allt annat som tyngdkraften råder över... Får vackert acceptera att jag själv tuggat till denna vackra kropp.

Missunnar jag då Anna Book hennes nya kropp och glädje? Klart att jag gör. Jag är svensk, avundsjuk och lever efter Jante-lagen.

... våra tjejer...

... osminkade, naturliga... och helt underbara <3<3<3

... det tar aldrig slut...

... kanske meningen med livet... eller det är bara vår tur nu ett tag. Hoppas att det inte varar så länge till, känns som om det räcker för ett tag framöver just nu..
ska man be till högre makter om vägledning? För att få veta hur man ska ta itu med allt som ska göras... För att göra rätt val. Ska man lyssna till hjärtats eller hjärnans röst?
Ska man anmäla en 14-åring för misshandel? Är det rätt eller fel? Knytnävsslag och rejält stryptag... Hatar killen just nu, men ska jag sansa mig? Vilket är bäst för hans framtid, anmälan eller inte?? Ska jag överhuvudtaget tänka på honom?
Första tanken är solklar: Anmälan på direkten, ringa upp föräldrarna och skälla ut dom, skrika, gråta...
När man sansat sig: anmälan? Lugna ner sig och kanske vänta lite med att ringa föräldrarna tills skolpersonalen ringt, för de lovade dom ju... Höra lite av allas version..vilket visade sig vara VÄLDIGT OLIKA...

Nu har jag pratat med Amanda ( väldigt mycket och länge), rektor och Rickard naturligtvis...
I morogn fortsätter skolans utredning. Killen säger att Amanda hoppade på honom först..
.. Eh, ursäkta mig ett par sekunder..HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
... inte troligt. Jag förklarade för rektorn att Amanda visst kan vara käftig , men hoppa på en kille..nope. Slagits har hon aldrig gjort.
Hon svär att hon inte rört honom. Om vi inte tror på henne, vem ska då göra det.

Livet är fullt av olika val...olika ställningstagande. Jag är så TRÖTT på att välja och fixa. Är så TRÖTT på att ordna upp och reda ut. Trött på att förklara och försvara. Är så trött...

Man får vad man betalar för...

...det har pappa lärt mig... och det stämmer...
Men jag är ändå ganska nöjd.


HAr länge velat ha vita träbokstäver mot vår gråa vägg. Hittade nyligen gips-bokstäver för 25 kr styck, de billigaste av trä kostar ca 79 kr styck.
Ska definitivt byta ut dessa mot trä-bokstäver, men så länge duger de väl... Lite ojämna och så... men...

Visst är dom söta....

...tjejernas små kaniner?? Lille corner och lille Hendrix växer och frodas. Riktiga små livsnjutare med smak för morötter och hö. ;)

JAG VILL HA EN SYSTEMKAMERA!!! :)

Det är en av mina största önskningar just nu. Naturligtvis egentligen onödigt och inte prio ett, men....

Ny arbetsdag...

och nya utmaningar...

Har precis lämnat av A på skolan, funkade inte att cykla med kryckor;). I går kväll hann hon inte bort i sängen när hon kände sig konstig utan landade med en duns på golvet... slog i sin ömma höft och fick ena foten vriden under sig. Så nu väntar väl ett par dagar med kryckor och stödlinda, det var faktiskt ett tag sedan som kryckorna behövdes.

Sanras knän strejkade häromdagen, var tvungen att gå med lätt bockade ben... Sträckte hon på dem så subluxerade de... Nice...NOT.

Väntar på en tid hos arbetsterapeuten på barnhabiliteringen.... Känns ibland som om livet innebär en ständig väntan på olika saker. Reumatologen, habiliteringen, neurologen...listan blir lång...

Jag vill bara att mina barn ska vara GLADA och LYCKLIGA och BEKYMMERSFRIA... men livet är

ju inte riktigt så.

Små-syskonet på halsen...

... visade sig vara tuffare och jobbigare än störet på kinden... apropå onödigt vetande...

Nåväl... Kram till alla som behöver. <3<3<3

Jaha, så sitter man här...

...med en STOR JÄKLA BÖLD på kinden! Ser ungefär t som Pigan Lina i Emil-filmerna, ni vet i den filmen när hon har tandvärk... Kinden är svullen...Hänger... ÖMMAR... Och dessutom verkar det som böldens syster eller bror har bosatt sig på halsen, ett småsyskon som satsar på att bli precis lika stor och fin som storebror/syster....
Så nu är frågan: Är det tonårsfinnar? Nope... no chance... Är det bölder? Mmm, typ.
Hormontjofräsan? Kanske... eller så är det leheten som börjar ploppa ut...hornen i pannan har valt fel utgång... Just as simple as that...?
...jisses... kanske återkommer jag med bild... kanske... ska bara gräma mig lite först...

Konsten att fastna...

...i olika forum...
Dygnet innehåller för tillfället alldeles för få timmar, dessa forum är som ett gift... Men, får man inte svar från läkare eller andra välbetalda "förståsigpåare", så återstår : livserfarenheter.
Just nu är jag helt insnöad på ett forum för människor som på ett eller annat sätt är drabbade av EDS- Ehler Danlos Syndrom. Det är helt underbart att läsa och diskutera med personer i samma situation som vi är i.
Har helt plötsligt fått för mig att Amandas svimningar har med EDS att göra... Desperat? Kanske... Kanske letar jag bara efter svar så att jag kan slappna av, må bra och ev kunna sova på nätterna... I bland så verkar allting så hopplöst, oändligt överväldigande...
Jag har alltså fått för mig att Amandas frånvaroattacker kan vara orsakade av ostabilitet i nacken. Om olika nerver hamnar i kläm kan detta ju faktiskt orsaka yrsel, frånvaroattacker och kortslutning... Låter det rimligt? När hon sedan "svimmar" och slappnar av så löser sig en ev låsning i nacken och hon vaknar igen..Låter det rimligt forfarande? Kan det vara så att en nackkrage kan vara lösningen? För enkelt för att vara sant? Om det nu är så.. kan man få en fåfäng tonåring som knappt vill kännas vid EDS att bära en sådan?

...suck...

Detta kunde ha varit en skitbra ursäkt...

...men eftersom gräset är så långt så blir jag blev jag bara så irriterad...

Jag som hade farten uppe och desssutom är vädret kanon för trädgårdsarbete!

Vad ska jag nu göra? (hehe, precis som om jag inte har andra sysslor som väntar;))

Hade jag varit rik så hade jag budat lite på

http://www.en-krona.se , meeen, man kan ju alltid drömma.

Jaja, får väl ta itu med strykhögen...

Min nya favvo-"pryl"...

...är min personliga almanacka...

Ingen behöver undra vem den tillhör;) den är perfekt och jag hittade den här:

http://www.personligalmanacka.se/

Det är bara såååååå höst nu...

...alltså!

"Seriöst", det blååser, regnar och är kallt! Det enda mysiga med detta är att det är ok att tända en massa levande ljus, mysfaktor hööög.

Får ibland hejda mig, har en viss förmåga att tända så många värmeljus att syret inomhus inte riktigt räcker till åt oss människor och djur... Lite varmt kan det oxå bli;).

Bästa vännen flyttade in i sitt nya hus i går:). Åsa, Simon, Rickard , och jag var där för att hjälpa till och jag måste säga att det var den smidigaste flytten jag har varit med om, ever. Det kan bero på att hon flyttat de flesta kartonger innan i veckan, kvar var bara lite möbler. (Och med starka män och trevligt sällskap så går allting så mycket lättare.)

Jag önskar henne all lycka i sitt nya, fina hem. Kramar i miljoner, Jessie James! Pangpang!

Tänkte att jag skulle prova på att vara lika kreativ som min kusifin...

...men det är nog bara att inse... Det var hon, hon och ingen annan av oss kusifiner, som fick det arvet... ICKE jag..;)

Jag bakar sällan, varken kakor eller bröd. Fick för mig att prova med surdegsbröd... Vet inte vad jag tänkte, allt som tar mer än ett par timmar är inget för mig...Öhhh, detta tar mer än ett par timmar...
Dessutom glömde jag att "mata" deghelvetet i morse, vilket ledde till att smeten luktade spya...
"Ingen fara", säger vana surdegsbagare... Bara att slänga lite och mata degen... ÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖRK...
Den åker i soporna NU. Det finns personer som bakar for a living, tänker fortsätta att bidra till deras utlandssemestrar...

Jordgubbsplantan på uteplatsen...

...har aldrig varit finare:). Full med Röda, fina, söta och GODA bär.

Nåja, nu har vi varit hos barn läkaren på återbesök, Amanda och jag. Hon såg lite förvånad ut när vi berättade att anfallen INTE har försvunnit och till slut så skickades en remiss till barnneurologen och till dygns EEG. TACK. Äntligen.

" Nej, du är ju inte alls färdigutredd, Amanda. och nu får vi kanske sätta lite fart, det har ju hållt på så här ett bra tag nu"... Men DAAAAHHHHHH!

Sedan ringer personal från BUP och frågar om vi fortfarande är intresserade av en utredning av Amandas bekymmer hos dom. JA TACK! Vad tror ni??? Egentligen har alltså utredning på BUP inte ens påbörjats, de har bara tagit hand om det akuta(och för detta är vi väldigt tacksamma).

Det blir aldrig som man har tänkt sig...

... i allafall så känns det så i bland... Upp och ner...ner och upp...