Ja, häromveckan fick jag då reda på att jag har struma. Eftersom struma egentligen bara betyder "förstorad sköldkörtel" så är diagnosen inte alls så allvarlig som den låter, ändå så känns det lite lustigt.
Provsvaren var lite avvikande, enligt läkaren kan det vara tecken på giftstruma, förstorad sköldlörtel med för hög hormonproduktion... Behöver inte heller betyda något speciellt, jisses- halva Sverige käkar ju Levaxin... Men ändå känns det lite olustigt.
På onsdag väntar finnåls-punktionen. Jag är inte den första i släkten som har behövt gå genom denna undersökningen, säkert inte heller den sista... Det är inget farligt, inget ovanligt... Men ändå känns det olustigt.
Jag brukar inte vara den som förstorar upp sjukdomstillstånd, anser mig själv vara ganska"cool" när det handlar om sjukdomar, undersökningar odyl, men jag har liksom inte tid med detta riktigt. Är inte van att vara den som allting handlar om. Det brukar inte vara jag som ska undersökas och ev behandlas...
Är det därför som jag tycker lite synd om mig själv?
Kl är 23,14, piiip. sitter här i soffan med en hostig liten kille som är orolig och ledsen, och trött. Han vill inte annat än att sova, jäkla hosta som hela tiden återkommer :(. Och jäkla näsa som alltid ska snora och täppas till... Resten av familjen sover troligen.
På tisdag är schemat fulltecknat, nästan i allafall... Fm: Reumatologen, em: BUP och BVC... Ser kanske inte så fulltecknat ut, men jag kan lova att jag kommer att vara ganska matt senare på em...
Sandra får snart lägenhetsnyckeln... Knasigt. Men roligt.
fredagen den 16:e mars 2012
Jag = falsk marknadsföring?
Är sååå nöjd med att ha gått ner 30kilo och över ha varit gravid och ammat vår sån i över 12 månader, MEN vilka följder får då detta? EVERYTHING`S GOING SOUTH!! Tyngdlagen råder, mina vänner. Tyngdlagen råder...
Man kan dölja mycket med kläder, det finns moderna underkläder som "håller in och formar", men min undran är: VAR TAR ÖVERFLÖDET VÄGEN? Trycks det upp i nacken? Trycks det ner i skorna?
Jag kan dölja, visst, men när det är beach 2012 lär det avslöjas... Jag är falsk marknadsföring. Ut från de "formande kläderna" kliver en blek, cellulitbeklädd svensk vars skinn avslöjar att det en gång innehållit lite fler smörpaket....
Man kan dölja mycket med kläder, det finns moderna underkläder som "håller in och formar", men min undran är: VAR TAR ÖVERFLÖDET VÄGEN? Trycks det upp i nacken? Trycks det ner i skorna?
Jag kan dölja, visst, men när det är beach 2012 lär det avslöjas... Jag är falsk marknadsföring. Ut från de "formande kläderna" kliver en blek, cellulitbeklädd svensk vars skinn avslöjar att det en gång innehållit lite fler smörpaket....
tisdagen den 13:e mars 2012
Mitt liv just nu...
... består mestadels av
Kontakt innebär mobilsamtal, möten, och mailkontakt. Jag vet snart inte var vi har varit, vart vi ska och när vi ska dit, vem som håller i vad och VEM SOM BÄR ANSVARET. Lappar, lappar och åter lappar... Komihåg lappar i filofax, komihåg-noteringar i mobilen... ska bara komma ihåg att läsa alla lappar och anteckningar...
- VAB
- BUP
- kontakt med öron, näsa, hals-mottagning i Ängelholm
- Kontakt med försäkringsbolag
- VAB
- Kontakt med FK
- Kontakt med skola
- VAB
- Kontakt med Reumatologen
- Kontakt med VC
- Undersökningar
- VAB
- Lite jobb
- VAB
Kontakt innebär mobilsamtal, möten, och mailkontakt. Jag vet snart inte var vi har varit, vart vi ska och när vi ska dit, vem som håller i vad och VEM SOM BÄR ANSVARET. Lappar, lappar och åter lappar... Komihåg lappar i filofax, komihåg-noteringar i mobilen... ska bara komma ihåg att läsa alla lappar och anteckningar...
onsdagen den 25:e januari 2012
När liten blir stor...
... så hänger mamma inte riktigt med i svängarna...
Sandra fyller snart 21 år. Det fattar hennes mamma inte riktigt. Emellanåt så får mamma stanna upp och länge titta på sin fina dotter för att helt förstå att denna unga vackra kvinna är samma person som den där gängliga, söta och spralliga tjejen som hon så gärna kramade och pussade någon gång på 90-talet. Eller rättare sagt nästan heeela 90-talet. Våra barn är sååå pussade och kramade så ni kan inte förstååå!
Mellisen fyller myndig... Oops! Nu kom ångesten över lilla mamma... Vår dansande och sjungande lilla sötnos fyller 18. Nu är hon en ung kvinna, vår vackra sånglärka.
Jag tror att jag ska pussa lite på hulliganen som sover så sött här brevid.
Och hoppas på att våra barn vet hur mycket vi älskar dem.
Sandra fyller snart 21 år. Det fattar hennes mamma inte riktigt. Emellanåt så får mamma stanna upp och länge titta på sin fina dotter för att helt förstå att denna unga vackra kvinna är samma person som den där gängliga, söta och spralliga tjejen som hon så gärna kramade och pussade någon gång på 90-talet. Eller rättare sagt nästan heeela 90-talet. Våra barn är sååå pussade och kramade så ni kan inte förstååå!
Mellisen fyller myndig... Oops! Nu kom ångesten över lilla mamma... Vår dansande och sjungande lilla sötnos fyller 18. Nu är hon en ung kvinna, vår vackra sånglärka.
Jag tror att jag ska pussa lite på hulliganen som sover så sött här brevid.
Och hoppas på att våra barn vet hur mycket vi älskar dem.
torsdagen den 12:e januari 2012
Flaggstången, som jag absolut ville ha upp, ....
... tar snart ett dopp i grannens pool... And there´s NOTING I can do about it... ojojoj
tisdagen den 10:e januari 2012
Bloggtorka och hjärnsläpp...
... får sammanfatta min blogg under december/januari.
Nåja.
Nåja.
- Ansvarig läkare på g. Frågan just nu är: vem?... Vågar habiliteringens läkare ta på sig denna uppgift, eller ska det remitteras till Malmoe??
- lång ledighet under jul och nyår :). Häärligt. Men inleder nya året och arbetsveckan med ischias/ryggskott. Grattis L-8, din vanliga tur.
- Underbart julfirande med släkten, Jacob gillade nya kompisen "tomten" och alla sina nya leksaker. Tjejerna fick precis vad de behövde/önskade och vi fick som vi ville : en lugn jul.
- 2011 bestämde vi tillsammans med släkten att sluta "byta pengar" mellan oss vuxna. Barnen märkte ingen skillnad, varken de stora eller små, men vi märkte av färre julklappar och bättre ekonomi. Tack för det televerket!
- Äldsta dottern letar lägenhet med ljus och lykta. Ger mamma mixed feelings... :S
tisdagen den 13:e december 2011
Jag vill ha en ansvarig läkare...
... det kan väl inte vara så svårt att fixa?!?
Dotterns EDS (bindvävsdefekt) har hela livet gått i skov. I perioder märker vi inte av att hon lider av detta, hon tar lite smärtstillande om det behövs, men i bland så blir man påmind om att sjukdomen ligger där och lurar i vassen.
Hon har blivit skickad runt på lite olika ställen under åren, här i skåne finns ingen rutin för hur man handskas med detta, till skillnad från andra ställen i Sverige. Lite längre norröver har de riktiga närverk runt patienter med EDS, allt fungerar och patienterna kan känna sig trygga. Men inte här inte... ingen vet någonting.
När dottern har drabbats av ett besvärligt skov, och vi söker läkare för olika symtom så är det det samma visa varenda gång. Söker vi akut så frågar de alltid "vem är hennes läkare". Vaddå? Hennes husläkare, eller vad? "Nej, vem håller i henne, hon har väl en specialist eftersom hon lider av EDS??" Eeh.. Nej....
I förra veckan låg jag och dottern inlagda på barnsjukhuset pga misstänkt DVT... En misstänkt djup ventrombos, en blodpropp... Hua... Ett kallt underben utan känsel utanpå men mycket smärta inuti fick läkarna att få lite lätt panik. När ett blodprov dessutom visade en aaaaning förhöjda värden så steg paniken. Ultraljud visa dock att allt var helt ok och spänningen lade sig en aning. Allt var alltså bra... förutom att dottern inte hade någon känsel PÅ benet och väldigt ot INUTI. Som jag anade redan från början så tror de att besvären är orsakade av EDSen... att nerverna fått kortslutning av en irriterad och svullen bindväv i ryggen någonstans. Så- allt är bra, tack och hej då.Vi skickar räkningen.
Jaha, men nu då? Är det bara att acceptera att detta beror på EDS? Ok, det kan vi kanske köpa, men vem hjälper när dottern inte kan röra sig pga av ett förlamat ben? Tänk det drabbar båda benen? Kan det drabba fler ställen på kroppen? Antagligen. Fine, men vem kan jag prata med om detta??
Vi har en underbar husläkare. Hon känner oss utan och innantill och vi känner och trgga med henne. Hon skriver ut mediciner och remisser och stöttar med ett varmt leende. Men hon kan nada om EDS, och det erkänner hon själv.Habiliteringen är underbara, men just nu är Amanda "vilande" där. Jag ringde barnmottagnignen och väntar nu på besked, besked på vem som ska ta hand om Amanda och hennes besvär. Var god ring snart tillbaka.
Dotterns EDS (bindvävsdefekt) har hela livet gått i skov. I perioder märker vi inte av att hon lider av detta, hon tar lite smärtstillande om det behövs, men i bland så blir man påmind om att sjukdomen ligger där och lurar i vassen.
Hon har blivit skickad runt på lite olika ställen under åren, här i skåne finns ingen rutin för hur man handskas med detta, till skillnad från andra ställen i Sverige. Lite längre norröver har de riktiga närverk runt patienter med EDS, allt fungerar och patienterna kan känna sig trygga. Men inte här inte... ingen vet någonting.
När dottern har drabbats av ett besvärligt skov, och vi söker läkare för olika symtom så är det det samma visa varenda gång. Söker vi akut så frågar de alltid "vem är hennes läkare". Vaddå? Hennes husläkare, eller vad? "Nej, vem håller i henne, hon har väl en specialist eftersom hon lider av EDS??" Eeh.. Nej....
I förra veckan låg jag och dottern inlagda på barnsjukhuset pga misstänkt DVT... En misstänkt djup ventrombos, en blodpropp... Hua... Ett kallt underben utan känsel utanpå men mycket smärta inuti fick läkarna att få lite lätt panik. När ett blodprov dessutom visade en aaaaning förhöjda värden så steg paniken. Ultraljud visa dock att allt var helt ok och spänningen lade sig en aning. Allt var alltså bra... förutom att dottern inte hade någon känsel PÅ benet och väldigt ot INUTI. Som jag anade redan från början så tror de att besvären är orsakade av EDSen... att nerverna fått kortslutning av en irriterad och svullen bindväv i ryggen någonstans. Så- allt är bra, tack och hej då.Vi skickar räkningen.
Jaha, men nu då? Är det bara att acceptera att detta beror på EDS? Ok, det kan vi kanske köpa, men vem hjälper när dottern inte kan röra sig pga av ett förlamat ben? Tänk det drabbar båda benen? Kan det drabba fler ställen på kroppen? Antagligen. Fine, men vem kan jag prata med om detta??
Vi har en underbar husläkare. Hon känner oss utan och innantill och vi känner och trgga med henne. Hon skriver ut mediciner och remisser och stöttar med ett varmt leende. Men hon kan nada om EDS, och det erkänner hon själv.Habiliteringen är underbara, men just nu är Amanda "vilande" där. Jag ringde barnmottagnignen och väntar nu på besked, besked på vem som ska ta hand om Amanda och hennes besvär. Var god ring snart tillbaka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)