...och vem är busen med mundiarré, som vimsar runt och frågar tusen frågor varje minut???
Från en dag till en annan så Jacob plötsligt blivit FYRA år med stort F. Han ställer följdfråga på följdfråga och han vill veta ALLT. "VAD är det, mamma?" "VARFÖR gör du så, pappi??" VEM är det, mamma?" HUR gör man med detta, mamma?" Inga förklaringar duger...
Vi njuter... och vi häpnar... Och vi blir irriterade ;). I några minuter i alla fall.
Wilma, the dog, är i skrivande stund nyopererad. En juvertumör bestämde sig för börja växa hejdlöst efter förra löpet, den var äckligt stor och började besvära damen. Ett tag var vi rädda att det inte skulle vara lönt att åtgärda, men efter samtal med veterinären så bestämde vi oss för att ta bort knölen. Ingen analys, ingen behandling, lungorna röntgades och de var utan metastaser :). Alla blodprov såg fina ut och Wilma, the dog, har nog några år kvar i livet. Kanske dyker det upp nya knölar, men den dagen den sorgen...
Lite nervös var man dock inför op. Nervös för Wilmas välbefinnande, och nervös för vad kalaset skulle kosta. Vi har naturligtvis en försäkring ( Agria), men man har alltid en fast självrisk och en rörlig självrisk. Utan försäkring skulle kostnaden bli 17500... Efter reglering hos Agria så fick vi betala 4100kr, klart bättre än 17500-men ändå en stor summa när man redan sedan innan( av olika anledningar) tömt sin buffert...
Mannen kämpar vidare med sitt diskbråcksliknade besvär i nacken, att gå och vänta på ett samtal från operationskoordinatorn är drygt... Att inte ens kunna bära matpåsen från affären ut till bilen är deprimerande och frustrerande.
