torsdag 31 december 2009

Nytt år, nya utmaningar...

... och nya tag mot överflödiga kilon...

Jag tror inte på nyårslöften. Som den motvalls-kärring jag är så skulle jag aldrig gå på det, eftersom så många andra gör det;). MEN, efter all julmat, julmust, knäck och annat GOTT så passar det bra att ta nya tag lagom efter nyårsafton. Jag har nog gått upp 1,5 kilo under julen, men utan att känna panik och ångest. Nu vet jag HUR jag ska göra för att åtgärda detta lilla problem;). Tänk om man kunde gått ner 15 kilo till sommaren :D, då skulle jag nog kunna ha ganska korta shorts för första gången på MÅNGA år, och inte de där trekvarts-byxorna som får mina icke-långa -ben att se ÄNNU kortare ut...


Bästa vännerna kommer i kväll, tillsammans ska vi äta THAILÄNDSK RISRÄTT, RIS och VITLÖKSBRÖD. Som efterrätt blir det vitchoklad-PANNACOTTA... GOTT GOTT. Till detta blir det gott vin, öl, och bubbeldricka förstås :). Cinzano ASTI... slurp...

Dukningen har gott som smort, likaså städning och annat. Rickard fick ta över lite när jag fick lite hjärtklappning och blev smått irriterad... Bricanyl och små-ångest inför det nya året fick hjärtat att banka på en liten aning för snabbt. I fjor vid denna tiden satt jag och bloggade om att vi önskade ett bra 2009, det kunde ju i allafall inte bli värre än 2008... I år gör jag inte om samma misstag... Vi håller bara tummarna och kramar om varandra ofta. Januari är fullbokad med diverse möten, ssmtal och annat smått och gott, hjärnan kokar över emellanåt men vi börjar vänja oss.

---------------------------------

HÄR kan ni läsa lite om vad vi stått och står inför.

---------------------------------


ETT GOTT SLUT OCH ETT GOTT NYTT ÅR önskar jag alla som läser. Släkt, vänner och alla andra. EN STOR KRAM.


onsdag 30 december 2009

Ibland är man så ivrig...

.... och så full av ideér att man skyndar och blir såååå missnöjd med resultatet:(. Men... kanske lär man sig något av misstagen, som tillexempel att planera och skynda långsamt. ;)



måndag 28 december 2009

Vill jobba...

... men får sån fruktansvärd panik... Jag är inte redo... Hela kroppen gör uppror.
Natten har varit jobbig, det är väl sant som de säger; när man kan slappna av lite grann efter en kris så hinner allting i fatt dig. Sanning med modifikation egentligen, kan inte slappna av än. Eller jo, till viss del. Men faktum kvarstår: hjärnan är kola, minnet har semester och handlingskraften har tagit tjänstledigt på obestämd tid. Vem är chef egentligen?
Hjärnan påpekar att jag kanske borde dammsuga, eller åtminstone stryka eftersom Rickard sköter dammsugningen... Japp, borde, men förlängda benmärgen och signalerna har jullov, vi tar det en annan dag. Det också.
Sen kommer nästa utmaning. Just nu är det vinterlov, men det varar inte för evigt. I januari tar vi nya tag, HÄPP! Hm...
Men antagligen så har kroppen lagom till den datumen repat sig och står redo i startgroparna. Det är ju så man fungerar! Då är man redo för att slåss och kämpa, precis som så många gånger förr. Och när den fighten är avklarad, vunnen eller inte, så kommer samma gamla verkligehet och nockar dig bakifrån. Smack... Ner i backen med dig! Någon superwoman finns inte, det tror man bara... tills att bensinen tar slut.

Vi har haft en underbar jul :D. Med släkt och vänner, precis som det ska vara. Vi behöver ALDRIG känna oss ensamma och icke-älskade. Alla bryr sig och alla är så underbara. TACK för att ni finns! Tack även till alla er som vi inte träffat under julen:)! En kommentar, ett telefonsamtal eller sms betyder så mycket mer än vad man tror. Tanken räknas, önskar att det var jag som kom på de kloka orden. :)
Fina julklappar, god mat, trevlig sällskap... ja, vad kan man mer önska sig? En miljon hade inte varit fel..men aldrig skulle man kunna byta allt detta mot pengar...

Vi har, som sagt, världens bästa grannar. Tack för era spontana middagsbjudningar!:) Hade väl aldrig trott att en gemensam soppmåltid skulle kunna värma (inte bara magen utan också hjärtat) på detta sättet. Glada skratt, leende och gemenskap... Det går rakt i i hjärtat.
Mat, sång, frågesport och gemenskap= I like!

På julafton serverades kalkon, SLURP! Tänk er tallriken...: kalkon, potatis, rödkål, brysselkål, äpplemos, gelé och MASSOR av sås! ÅH, SÅ GOTT!! Efter julklappsutdelningen serverades Brylépudding... Smälter i munnen... GOTT!! Gissa om familjen Höglund var fyllda till bristningsgränsen när det var dags att åka hem! Mätta, nöjda och glada. En underbar kväll med god mat, mamma, pappa och lillebror, helt underbart!

Är det konstigt att man får dåligt samvete?!;)
HUR kan man sitta och må värdelöst lågt när man har allt detta(och så mycket mer) runt om sig?? Vad hade man gjort utan allt detta? Det är en tanke som skrämmer. Hur gör alla dessa stackare som inte har detta rika liv som jag, trots allt, faktiskt har?? Hur håller de sig ovan ytan?

TACK än en gång för att ni finns i mitt liv! Jag nämner er inte vid namn för ni är så många, älskar er och era mail, sms, telefonsamtal och kramar! Och naturligtvis alla "face to face"-samtal.:)

GOD FORTSÄTTNING!
:D

söndag 27 december 2009

Snart är december slut...

... och likaså 2009...
Man kan väl säga att vi har haft en händelserik månad här på T-vägen, up and down, väldigt många olika känslor och händelser. Snö, tö, skratt och gråt...
Snön som låg så fint och lyste upp tillvaron ett par dagar försvann väldigt snabbt, skratten har har vi delat med många(t ex våra underbara grannar) och gråten är väldigt befriande ibland...

Före
Efter
En fin julklapp
Av MaPa fick jag MASSOR av scrapgrejs:D! Yiiiiihaaaa, nu ska det skapas. Ideér har jag redan, nu ska vi bara göra verklighet av dem. Skapa, skapa:).



onsdag 23 december 2009

snö..

... julklappsinslagning, glögg och lite soft julmusik som strömmar från högtalarna...? Not.

Här är det GH som gäller. Alltså Guitar Hero. Högt.

Det tjoas och stimmas, de slår på trummor och "spelar" gitarr. Och mitt i allt detta står denna svensken och ska fixa med julklappar.

Men det är kul:). De är jätteduktiga och det är ju faktiskt bra musik som stutsar mella väggarna. Det är verkligen ett sällskapsspel och man blir alldeles varm i kroppen när man ser familjen skratta och le. Luv it.
Kvällen avslutades hos världens bästa grannar. Vi hade köpt lite julklappar till Felix, vår lilla känsliga, söta och underbart fantasifulla grannkille. Det sjöngs karaoke, skrattades och det kändes så härligt. De är underbara, våra grannar. Man känner en gemenskap som omfamnar och värmer hjärtat.

måndag 21 december 2009

Amanda sjunger...

... The Climb

En dotter som målar helt underbart vackert och en dotter som sjunger så underbart vackert...
Våra underbara tjejer... *kärlek*

söndag 20 december 2009

Antibiotika x3...

... i det Höglundska hemmet...
Vad är oddsen på att ALLA kvinnor i familjen drabbas av UVI samtidigt?? Men som vanligt så lyckas vi med det mesta, så... VOILA!
Ajajajaj, vad det gör ont i ryggen:(. Hoppas att det inte är långvarigt och läkaren lyckats ta rätt antibiotika.