söndag 27 december 2009

Snart är december slut...

... och likaså 2009...
Man kan väl säga att vi har haft en händelserik månad här på T-vägen, up and down, väldigt många olika känslor och händelser. Snö, tö, skratt och gråt...
Snön som låg så fint och lyste upp tillvaron ett par dagar försvann väldigt snabbt, skratten har har vi delat med många(t ex våra underbara grannar) och gråten är väldigt befriande ibland...

Före
Efter
En fin julklapp
Av MaPa fick jag MASSOR av scrapgrejs:D! Yiiiiihaaaa, nu ska det skapas. Ideér har jag redan, nu ska vi bara göra verklighet av dem. Skapa, skapa:).



onsdag 23 december 2009

snö..

... julklappsinslagning, glögg och lite soft julmusik som strömmar från högtalarna...? Not.

Här är det GH som gäller. Alltså Guitar Hero. Högt.

Det tjoas och stimmas, de slår på trummor och "spelar" gitarr. Och mitt i allt detta står denna svensken och ska fixa med julklappar.

Men det är kul:). De är jätteduktiga och det är ju faktiskt bra musik som stutsar mella väggarna. Det är verkligen ett sällskapsspel och man blir alldeles varm i kroppen när man ser familjen skratta och le. Luv it.
Kvällen avslutades hos världens bästa grannar. Vi hade köpt lite julklappar till Felix, vår lilla känsliga, söta och underbart fantasifulla grannkille. Det sjöngs karaoke, skrattades och det kändes så härligt. De är underbara, våra grannar. Man känner en gemenskap som omfamnar och värmer hjärtat.

måndag 21 december 2009

Amanda sjunger...

... The Climb

En dotter som målar helt underbart vackert och en dotter som sjunger så underbart vackert...
Våra underbara tjejer... *kärlek*

söndag 20 december 2009

Antibiotika x3...

... i det Höglundska hemmet...
Vad är oddsen på att ALLA kvinnor i familjen drabbas av UVI samtidigt?? Men som vanligt så lyckas vi med det mesta, så... VOILA!
Ajajajaj, vad det gör ont i ryggen:(. Hoppas att det inte är långvarigt och läkaren lyckats ta rätt antibiotika.

Ännu ett besök på MAS-akuten...

... denna gången med den stora lilla dottern. Akut VÄLDIGT ont i buken mot hö under naveln, kräkning, kallsvettades, subfebril... Ringde 1177, mest för att få reda på om man kunde ge Panodil eller nåt, tänkte avvakta lite... Damen i luren tyckte att det lät som en Appendicit, blindtarmsinflammation, och rådde oss att åka in till akuten i Malmö. Hm... en snabb blick ut genom fönstret och jag gjorde allt utom att hålla med henne... hihi...

Men... när S efter 2 timmar fortfarande hade ont så packades bilen med snöskyffel, filtar och andra"braatthasaker" och färden i 60 km/h till Malmö påbörjades.

Kom lyckligt fram, denna vana förare hade inga problem, what so ever, i snöyran...host host...

Läkaren klämde och frågade, och när vi halade fram bärarkortet om EDS som tjejerna och R alltid ska ha med sig så blev han konfunderad. Inga onödiga operationer ska göras på EDs-patienter så det blir att avvakta. Blindtarmen kan bråka ibland, och vi hoppas att den bara kivas lite och sen låter henne vara... Hon har lite obehag i buken, men mår ok. Vi håller tummarna;).


Nu ska det dammsugas, fy farao vad här ser ut!!!

lördag 19 december 2009

JIIIIHAAAAAA...

...snön faller i Skåne och det blir fullständig kaos:)...
Tänk om det blir en vit jul!?! Varför är det så viktigt med en vit julafton/juldag? Kanske för att det hjälper till att få till den där xtra känslan av jul/vinter/mys.
Julen var inte alltid vit när jag var liten, även om jag vill komma i håg det på det viset... Däremot var det ALLTID snöstorm i februari och mars... Varje år vid min födelsedag så var det samma dilemma... Planering med mat och annat, telefonsamtal med släkten i malmö och Skegrie... Skulle gästerna komma eller inte... Malmöfolket är tuffa och trotsade vädrets makter så mycket som det gick( men det finns begränsningar även för dom;)), skegriefolket som bodde närmast hade svårast att komma hem...de var lika insnöade som vi... De var inte villiga att ta på sig termobyxor och trava över åkermarken bara för att jag skulle få mina presenter, vilket jag tyckte var ganska mesigt...;). Undrar hur många gånger som vi blev stående med mat och dukning utan gäster..
I mars fyller Låtsaskusinen år, läget var lika illa då. Mina föräldrar är inga mesar, vi gjorde oss iordning, packade "försäkerhetsskullväskan" och filtar och begav oss upp till E6. Där stod bilarna parkerade, var inte ens lönt att försöka köra ner dom till husen. Ibland fick vi dock ge upp... Snöstorm är inget man leker med i Skaone.
Hihi.. har så roliga minnen från de vintrarna:). Bilarna stod parkerade på åkern, alla grannar samlades för att värma bilar och skrapa rutor. Det var någon sorts konstig gemenskap. Minnen som fortfarande kan få mig att le. Värre var det nog för MaPa, jag slapp ju alla de jobbiga planeringarna och arbetet.
När man sen skulle ut på E6 så fick man kolla så att kusten var klar, ta sats och forsera drivorna som ALLTID befann sig precis vid utfarten. Skulle en bil komma på E6 precis när man fick fäste.. så var det bara att börja om igen.. hihi...
Ni kan väl bara gissa hur det såg ut nere i byn Torvängarna när snön lamslog skåne -78/79. :D:D
Snö, snö och åter snö. Min mamma, luv u, bultade på sig/oss och begav sig över åkern för att köpa mat i Skegrie. Vi hade snö upp till taket, fördärvade grannens växthus och skyllde på hunden(gick inte att gå på trots snön...) hihi.
Barndomsminnen...:) *ler*

fredag 18 december 2009

Denna svensken känner, trots allt, av julstämningen...

... och har för första gången i sitt liv gjort knäck... helt på egen hand...:)
I år har jag alltså bakat pepparkakor, gjort knäck OCH varit ganska aktiv vid julpyntandet och granens påklädnad. Trots allt som har hänt och fortfarande händer så har jag faktiskt sett fram emot jul och allt vad det innebär i år. Resten av familjen älskar julen och kanske har det smittat av sig just i år. Kanske är det för att man fokuserat på annat än julstress och tar dagen som den kommer? Kanske hoppas man på att julen ska innebära lite mys och avkoppling för familjen.
Fick så fina julkort i dag. Ett med SÖTA änglar (löööv it) och ett handgjort som innehöll ett foto på den mest sötaste lilla pepparkaksgumma som överhuvudtaget skådats! EVER! Man blir så varm i hjärtat.... bara av att titta på underverket:) En kram till världens sötaste lilla Matilda och hennes goa föräldrar!