onsdag 25 september 2013

Det är liksom alldeles fantastiskt hur allt fungerar...

... eller inte fungerar.

Alla har vi rättigheter och skyldigheter, inget konstigt med det. Detta får man absolut veta när man t e x har kontakt med försäkringskassan, kontakt= fast i deras neverending snurrande hjul...

Det är fantastiskt att vi i Sverige har möjligheten att vara hemma med våra barn en viss tid när de är små, det är fantastiskt att vi har en sjukförsäkring och att vi har våra rättigheter.
Vi har också våra skyldigheter gentemot Fk, för att de ska kunna handlägga just mitt ärende så måste de ju ha ett visst underlag att arbeta med. Självklart. Och glöm för jissenamn inte att anmäla ändringar, helst innan de har skett, för annars blir du återbetalningsskyldig på studs och de hotar även med fängelsestraff. Du skriver under på heder och samvete!

MEN.

När det gäller Försäkringskassans skyldigheter är det inte lika klart. Då ligger det liksom en liten dimma över vad som gäller. De förstår inte det där med att du har räkningar att betala, skulder att lösa (efter deras strul förra gången det skulle betalas ut pengar) och gärna vill kunna fylla på i kyl och frys...


Jag hade en gång en chef, en chef som inte var närvarande, inte heller lyhörd. Min chef fick genom mina läkarintyg reda på att jag ville ha kontakt med företagshälsovården i nov 2012. Jag hade gärna tagit kontakt med dem på egen hand, men det krävs en remiss för detta. Min chef fick via läkarintyg och muntliga samtal med mig information och önskemål om detta i ett halvt år innan hon äntligen kopplade att "aha! Hon vill alltså prata med Previa?!"...
Nu, nästan ett år senare, har jag äntligen en tid hos företagsläkare. Min chef ansåg inte att mina problem var arbetsplatsrelaterade och ville skydda mig, hon ville att jag skulle slippa dra upp allt för en ny läkare. Min chef tyckte att mina problem fanns i hemmet, det får man snällt ta med husläkaren.
Jag har inga problem i hemmet. Vi har inga relationsproblem, inga problem inom familjen. Vi har haft det kämpigt pga olika orsaker, men vi har kämpat tillsammans, problemet finns inte "i familjen".


Det är inte konstigt att människor blir depr och känner hopplöshet, det är svårt att vara sjukskriven. Jag vill jobba! Jag vill jobba, ha en vanlig lön och leva så normalt som jag kan. Jag vill inte ha det så här längre.

tisdag 24 september 2013

Jacob har fyllt tre år...

... en underbar ålder, en kaotisk blandning av trots, utveckling och härliga kramar. :)

Här hittar ni lite bilder från kalaset :).

måndag 23 september 2013

I väntan på att något ska hända...

... så får man göra det bästa av situationen...

I dag är ingen bra dag. Jag vet faktiskt inte varför det är så just i dag. Idag är jag bitter och lite ledsen. Lite matt och lite förtvivlad. Inte lite bitter, väldigt bitter.  I dag plågar jag mig själv med tråkiga minnen och funderar över en massa "om" och "varför"...

Idag är jag så bitter att jag skulle kunna ringa upp pedagoger och myndighetsfolk som vi träffade för snart 10 år sedan. Långsint? Brukar inte uppfattas som långsint, men i dag är det min starkaste egenskap. Förutom bitter, då...

När man tittar tillbaka och har lite perspektiv på saker och ting som hänt och sagts så kan man ofta acceptera, glömma och förlåta. För några år sedan så hade jag sagt att jag i alla fall accepterat och förlåtit. Idag tar jag tillbaka min förlåtelse. Jag är arg. Arg över att vissa personer kan orsaka så  mycket utan att tänka eller ens behöva stå till svars, och de ska dessutom vara personer som vi ska kunna lita på och vända oss till.

I dag skulle jag kunna ruska om en viss person, men antar att hon inte ens vet om att hon gjorde så fel. I sin position borde hon vetat bättre, konsulterat och brytt sig. Hon bara antog. Resurser fanns, jag kunde ha krävt dem. Men vem berättar om dina rättigheter? Man försöker bara vara en bra mamma och göra rätt. Man tror på de utbildade och vill inte orsaka problem.


Idag skulle jag inte tveka att orsaka problem om jag varit i samma sits. Jag kommer aldrig att bara finna mig i att "en bra och funktionell familj" kan fixa problemen. Hädanefter lyssnar jag till mitt hjärta lika mer än vad jag lyssnar på råd och instruktioner. Ingen känner mitt barn bättre än vad jag  gör. Alla är unika. Alla kan inte anpassa sig till samhället helt och hållet. ibland får faktiskt samhället lära sig att anpassa sig lite. Mötas halvvägs liksom. Alla är unika. Alla har skyldigheter och rättigheter.

Men glöm aldrig att barn är beroende av vår stöttning, de litar på oss. Ensamma kan de inte orka ta sig igenom alla problem. Lyssna på dem, ignorera ingenting. Gör inte om mina misstag.

Framför allt: Släck inga stjärnögon.

onsdag 14 augusti 2013

Först och främst...

... vill jag bara säga: min kusifin har underbart söta, charmiga och vackra barn!! Alltså, senaste inlägget på  bloggen, jisses jag bara smälter! Max och Matilda, PUSS på er, goooa ungar!

KÄRLEK


I nästa inlägg här på bloggen kan vi ta lite mindre kärleksfull info, återkommer...

lördag 20 juli 2013

"Vår dagliga lögn giv oss idag..."

...och låt oss fortsätta driva sjukvården i fördärvet...

Är förbannad. Heligt förbannad, och verkligen orolig.
Det prats så mycket om situationen på förlossningsavdelningarna i landet. De stackars barnmorskorna tvingas lämna de nyblivna föräldrarna direkt efter förlossningen... Vill ni veta en hemlighet?? De gör de alltid!! När de har broderat färdigt så lämnar de rummen för att skriva journal, och kvar ensam på rummet, är USKEN!!! SÅ är det alltid, oavsett beläggning, oavsett bemanning! Så det så, nu vet ni det!
De pratar om krisen i sommar. Idiot-uttalande från ledning och mer betalda knasbollar. Det är alltid kris!! Och en av anledningarna till att barnm har det jobbigt är att uskarna blivit färre!! De har gått in i väggen, byter jobb, börjar läsa osv. Vi har sprungit benen av oss i flera år! INGEN nämner oss ens....

Är förbannad. Heligt förbannad och väldigt ångestfylld.
Om två veckor så är semestern slut... Det är meningen att jag ska testa att jobba 80% då.
Efter en lång tids sjukskrivning pga utbrändhet ovh depression, så ska jag försöka överleva på en avdelning i KAOS. KAOS med stort K.


ÅNGEST

lördag 22 juni 2013

Som sagt...

...ombyte förnöjer :)
 

 Det spräckliga, melerade huset har nu alltså fått ny fin färg :). VITT. Inte grädd-vit, äggskals-vit, eller någon av de 20 nyanser som vi tittat på. Utan bara VIT.
Nästa sak/ målning/målningar som väntar är:
  • Måla grunden GRÅ
  • Måla fönstersmygar GRÅ
  • Måla uterum -invändigt VIT
  • Måla uterum - utvändigt GRÅ
 
 
YES!
 
 
Dessutom så har vi fått lite nya trädgårdsgrejs :). Vi har ärvt vind/insynsskydd från mammsen och pappsen, och det är så fiiiint !

söndag 2 juni 2013

Jag har alltid varit intresserad av...

... smink, krämer och smycken. Min mamma lät mig experimentera tidigt, bättre att låta mig spöka ut mig hemma och lära mig hur man använde grejset.

Hade någon, för tre år sedan, påstått att jag skulle åka och handla utan Foundation, concealer, rouge och mascara, så hade jag skrattat åt dem. Hånskrattat...
Idag hade jag, för andra gången sedan januari, både Foundation och mascara...

Jag trodde inte att man kunde bli så ointresserad av sitt yttre.