... på alla möjliga säker. Man oroar sig, planerar, stressar och målar fan på väggen i det oändliga. Jag antar att våra hjärnor har utvecklats, kanske t o m vuxit, sedan stenåldern då man kanske mest levde efter instinkt. Om inte människan passar sig så får vi gå med stödkragar i framtiden för att hålla uppe våra huvuden. Och kanske anpassa bostad och bilar efter kropparna om de växer i takt med ett växande ego...
För information så är jag en av dem som tänker för mycket. Punkt.
2 kommentarer:
Vi kan bilda en klubb du och jag.
Kram! :)
...Eller en hel nation. Jag vet en eller ett par till som tänker för mycket! Tänk vad skönt det kunde varit att inte bry sig ibland...
KRAMAR till er båda! <3
PS. Skickade ett <3 i mail till en kompis, och hon trodde jag skickade en rumpa... :-/
Skicka en kommentar