...och så är det ju...
Som det känns nu så skulle jag helst vilja gå i ide och vakna om ett halv år. Jag älskar mitt jobb..
...men det sista jag tänker på om dagarna är att jobba...
Men i morgon så kör vi.
Försäkringskassan har inte ens beslutat om utbetalning för VAB-dagarna i maj, hur blir det då med min egen sjukskrivning i maj-juni?? Det funkar ju inte...Inte alls... vi kan inte leva på kärlek...
Så jag är "åter" from i morgon... 6.45 piiip.
Känns INTE ok...men det ska kännas att man lever. Livet är hårt.
Har ingen aning om hur detta ska gå...
Wish me luck :S
2 kommentarer:
Håller tummarna!
Vem vet - det kanske känns jättebra att vara på jobbet och få något helt annat att tänka på?
*kram*
Lycka till, kusifinen!!!
Och tänk på att ta en dag i sänder. Baby steps, du vet. Klara av närmaste timmen hela tiden så har tiden plötsligt bara (förhoppningsvis) flugit iväg.
KRAMAR!!! Ska tänka på dig imorgon!!!
Skicka en kommentar