lördag 23 oktober 2010

Undrar hur denna natten blir...

... hur kan den bli när prinsen sovit hela dagen... någon gång måste han ju vara vaken...
Precis som vanligt så vaknade vi (läs Jacob) kl 5 i morse, och precis som vanligt accepterar han INTE att somna om efter att ha ätit. Är klockan 5 så är det dags att ta sig till nedanvåningen. Så är det bara.
Precis som vanligt var det en varierande förmiddag. Inga långa sovstunder, bara de där korta små tupplurerna.
Kl 12,30 promenerade vi bort till svärmor och svärfar. Naturligtvis så somnade prinsen direkt när vi la honom i vagnen, precis som vanligt ;). Promenaden tog ca 20 min och han sov så gott den stunden.
Väl hos svärmor och svärfar så blev han väckt. De vill ju så gärna se hans blåa fina ögon och kanske ¨få ett och annat smile, så vi var inte så tysta och försiktiga. Vi väckte honom inte, men var heller inte så angelägna om att låta honom fortsätta sova heller... Och det får vi nog äta upp nu.

Vanligtvis så har Jacob En lite längre sovperiod tidigt på eftermiddagen. Så blev det ju då inte just i dag. Han slumrade till lite så där halvdant hos svärföräldrarna, men det blev liksom ingen ostörd sömn. Han låg i farmors knä, så ni förstår nog ;). Hon kunde ju inte låta bli att röra honom, vilket jag förstår. Han är ju underbart söt :D.

Vid halv 5 promenerade vi hem igen, och återigen somnade prinsen i vagnen med en gång.
Och han har alltså i princip sovit sedan dess... Nu är klockan 22,58. :S
Han vaknade till lite snabbt vid 7-tiden bara för att fylla på matförrådet, men somnade snabbt om igen. Han var faktiskt knappt vaken ens när han åt. vid 10-tiden väckte vi honom för att byta blöja (våååååååt) och mata. Jag kan inte påstå att han öppnade ögonen många gånger...

Jag blev nästan lite orolig ett tag... Blev snabbt lugn igen, han reagerar ju på stimuli, men han är verkligen långt borta i drömmarnas land. Vi ville att han skulle vara vaken ett par timmar nu för att sedan sova i natt... men nu undrar jag hur denna natten ska bli... Han sover sååå gott fortfarande och jag antar att han tänker vänta med att vakna tills att jag lägger huvudet på kudden och släcker lampan. då tror han väl att klockan är 5... Jaja... vi har oss själv att skylla...

Men, ärligt, så kontrollerade jag tempen, andning och annat några gånger. Jag brukar inte vara nervig, men detta var så olikt Jacob så jag blev lite orolig... Nu kommer man plötsligt ihåg hur det är att vara småbarns-förälder... Oron, glädjen och alla andra känslor på en och samma gång.

Ja... är det lönt att gå och lägga sig?? Kan jag sova eller ska jag ligga och oroa mig ? Om han sover ett par timmar till nu på detta viset så kommer jag att kunna slappna av... Ojojoj. som det kan bli...

Godnatt mina vänner. Hoppas att vi får sova gott ;)

1 kommentar:

Anna sa...

Ganska skönt att kunna titta från sidan och liksom minnas den där tiden och oron, som var rätt jobbig, fast med erfarenheten i ryggen kunna småle lite åt din oro (som du säkert gjorde åt min för 2½ år sedan...).

Här kommer en kärleksfull påminnelse från en som har den där tiden i något färskare minne än du hade innan Jacob kom:
Det dröjer ett tag till innan de får fasta vanor. Ett år eller så. Om ni har tur. Annars tar det två år. ;)

Lillskrutten har inte fattat skillnaden mellan dag och natt ännu, och hans sömnmönster kommer att förändras någon gång i månaden låååångt framöver. Och varje gång han sover en hel natt kommer ni att hoppas att NU har han lärt sig sova hela nätter. Och nästa natt vaknar han femton gånger istället.

Det är tur att oro och sömnbrist vägs upp med massor av mys och översvämmande kärlek, annars hade man blivit tokig på köpet! :D

KRAAAM!!!