onsdag 16 juni 2010

AAAAAARRGGHHHHHHHHHHHHHH...

... dessa hormoner...
I dag är en tjut-, och överreagerar-dag. Gnäller över tvätt, disk, oljud... u name it... Har fått be om ursäkt redan till Mandy, lär väl bli fler gånger på denna sidan midnatt, pga onödiga reaktioner och annat. Tycker mest synd om mig själv...
Detta trots att...
  • jag är ledig
  • solen lyser
  • studenten är över, och blev lyckad

... kanske är det därför som jag gnäller... för att spänningarna släpper och därmed också låter hormoner och annat trams komma fram från gömmorna och ställa till det.

Var på MVC i går. Allt är helt ok, och någon graviditetsdiabetes har jag inte;. Oron för att jag inte gått upp ett kilo under grav lade sig när Bm mätte och upplyste mig om magen faktiskt är helt normal i storlek, t o m 2 cm större;). Är det därför som jag tjuter och flippar? För att läget är ok?

Kanske...

4 kommentarer:

Magda sa...

Att gråta e faktiskt ett friskhets tecken att inte gråta och bita ihop vet både du och jag vad det leder till...
Så i mina ögon gråt!!!
Dina barn och din man klarar det med ;)
Power to the mommys

Anna sa...

Min erfarenhet, efter alla mina graviditeter (hihihi!) säger att det inte är lönt att kämpa emot hormonerna. Go with the flow... ;)

Skönt att höra att allt är bra med bebben. Vi längtar!!! :)

Mamma sa...

Mamma håller med. Det är bra att gråta när man känner att man behöver det. Ut med det. Man är absolut inte en dålig eller svag människa för det. Tvärtom!!

Monni sa...

Jätteskönt för dig att slippa grav.diabetes!!! Det är inget jag önskar att någon ska ha. Skitjobbigt!!
Håller med Anna: go with the flow. Kramis!!