tisdag 13 november 2012

Man får verkligen kämpa...

... för att få behålla den där energin som kom från ingenstans...
Jag hade ju planerat det så bra... Studier till våren och tre år framåt, humöret var på topp och jag var verkligen på G.
Tyvärr visar det sig att jag saknar NK 2... Har "bara" Nk 1... ETT ämne står mellan mig och utbildningen. Såååå; nya planer. Jag vägrar bli ett offer, en grinig kärring som bara klagar på sin situation... Fast det är skönt att klaga i bland...

Ok, nya tag.
Får hänga kvar på en energislukande arbetsplats ett tag till och samtidigt läsa in/tenta av naturkunskapen. Tur att man har GOA arbetskamrater.
Är bara så rädd att dåligt mående, stress och annat ska hinna ifatt mig. Hade ju försprång ett tag.


Skit oxå

2 kommentarer:

Anna sa...

Attans! Förstår att du är besviken!

Faaast, det kanske innebär att du är med när lillebror kommer? ;)

Unknown sa...

Jaaaaa, det är ju så! Allt har väl en mening :D. Det blir VIPbehandling och orolig väntan ännu en gång... Man är aldrig proffsig när det gäller någon nära...
Kraaaaaaaaaaaam