Underbart mörker...

... eller deprimerande mörkt?

För vissa innebär hösten och vintern depression och ett evigt mörker, själv gillar jag mörka mornar och kvällar, det är ju ännu en anledning att tända lite ljus :D.

Vi tänder ljus i alla dess former tills syret nästan tar slut i huset, det är något speciellt och rogivande som vi inte kan framkalla på något annat sätt. En mörk, trött och olustig morgon kan plötsligt bli väldigt mysig och glad när man får sitta och dricka morgonkaffet framför ett fladdrande, levande och vackert stearinljus.

Just nu längtar hela familjen efter första advent. Hösten är vacker men blåsig och regnig här i hålan, men när första advent nalkas och alla tänder belysning och ljus så är det så underbart mysigt. Julen kan kännas lite krystad och ångestframkallande ibland(speciellt när man ska få pengarna att räcka till...), men stämningen och ljusen kan vi inte vara utan. Tänk en mörk och kall kväll, tända ljus, musik och julklappsinpackning :D. Underbart!

Jag har sedan ett par år bestämt mig att julen aldrig får innebära stress och ångest, att den enda som kan påverka detta är jag själv. Är jag sent ute med klappar och annat, då är det mitt eget fel, planering och förberedelser underlättar verkligen. Mina jular ska bara innebära glädje och mys. Är plånboken tunn och klapparna många, då kan man inte påverka detta. Man får helt enkelt acceptera det trista läget och det får mottagarna av klapparna oxå göra. Vad gör detta om hundra år? Ska detta får påverka mitt mående? Nope... jag har viktigare saker att tänka på i mitt liv. Energin måste förvaltas väl.

Välj dina strider. Lägg inte energin på gnäll och det negativa.

Kramar i miljoner!