... med både bakslag och framsteg.
Det bidde bara två timmars lektionstid denna veckan. Resterande timmar har varit ömsom lugna ömsom ångestfyllda. Herr Ågren, alias Ångest, har haft A i ett fast grepp och har sänkt henne reält vissa stunder. Vissa stunder har hon knappt kunnat gå pga att hon varit så matt och skakig.
MEN...
... hon har rett ut det själv!:) R har varit hemma om snabbt vid ett par tillfälle(kanske mest för att lugna sig själv och mig...)men annars har hon tagit fighterna själv. Jag har jobbat två arbetspass, de första på väääldigt lång tid...
Hur lätt är det då för oss att koncentrera oss på våra arbetsuppgifter när vi vet hur dåligt vår dotter mår hemma i stugan? Nja, det behöver man inte vara raketingenjör för att räkna ut, det är SKITjobbigt!
MEN...
...vi vet också att det bästa sättet att vinna över Herr Ångest är att inte visa rädsla och att ge sig.
4 kommentarer:
Det är tomt utan dig på jobb och jag saknar ditt underbara skratt... jag vill mest att du ska veta hur fin du är och att jag tänker på dig i massor!!!!
KRAM
Klart det är jobbigt. Skitjobbigt, och jag är impad över att ni faktiskt klarar av det. Själv går jag på jobbet och oroar mig när Matilda är hemma hos mormor och morfar för att hon varit lite dålig i magen. Och det är ju egentligen inte alls något att oroa sig för. ;) Men så funkar vi föräldrar.
KRAMAR till er allihop, men särskilt till A som är så himla duktig!!!
Du har nåt att hämta hos mig. Ha det gott.
Så tufft ni har det! Önskar er all styrka och värme!
Kram!
Skicka en kommentar